För utskrift utan bilder i Pdf HÄR
Är det rätt att svänga rökelsekar i kyrkan?
En väninna berättade härom dagen att hon kom in på en bönesamling i ett frikyrkosammanhang i Göteborg och där stod en av ledarna och svängde ett rökelsekar. Hon ifrågasatte detta men möttes av totalt oförstånd från den ansvarige ledaren, en f d pingstpastor. (Vi är väl inte dummare än att vi förstår att sådant är en tillvänjning till katolicismen?!) Det upprörande är, att det är kristna ungdomar som blir vilseledda in i detta mysticismens mörker. Där lär man definitvt inte känna Jesus, Guds son! Man riskerar istället att komma in i falsk (ockult) andlighet där man gör “upplevelser” som inte har med den helige Ande att göra.
Det känns alltför väl igen på Emerging Church (Den framväxande kyrkan), där många redan har förvillat sig ut i liberalteologi och nyandlighetens dimma.
Glöm inte vad New age-författaren Marilyn Ferguson har sagt:
31 % av alla som är involverade i New age andlighet, kom in i det genom kristen mysticism och kontemplativ bön.
Varför inför man rökelsekar i (fri)kyrkan? Om det är för att anpassa sig till katolsk och ortodox tradition, är det inget man ens behöver kommentera. Det är obibliskt och helt fel. Det är en synd emot Gud att lägga till eller ta ifrån något från Bibeln. (Läs Ohlins fundering om Sola Scriptura >>).
Ekumenisk gudstjänst i Norrköping
Det man brukar hänvisa till är rökelsen i Gamla testamentets prästtjänst och Uppenbarelseboken 16. Där är rökelsen en symbol på de heligas böner. De “heliga” är alla på pånyttfödda Jesustroende, alltså de frälsta. Men om man som pastor eller annan kristen förkunnare inte har förstått att Uppenbarelseboken är full av symboler och bildspråk, ska man nog omgående tänka över om man ska undervisa alls… eftersom det då likaväl måste finnas stor risk att lära ut villfarelser om att den helige Ande är “sju olika andar” (Upp 4:5) eller att hela jorden kommer att fyllas av “gräshoppor” (Upp 9) och intas av “tre paddor” (Upp 16)..! Det är nämligen i klass med att svänga rökelsekar, med Uppenbarelseboken som stöd!
Rökelsen – en symbol för bönen i Tabernaklet
Vi är överens om att rökelse är en SYMBOL för BÖNEN. Låt oss då se in i det gammaltestamentliga Tabernaklet i 2 Mosebok 30 och som Hebreerbrevet förklarar utifrån Nya förbundet.
Tabernaklet
RÖKELSEALTARET stod framför arken med nådastolen och hörde till det allra heligaste, där “Gud kom människan till mötes”. Men eftersom översteprästen i GT bara fick gå in i det allra heligaste en gång om året, medan rökelsens väldoft skulle skötas dagligen och rökelsen ständigt skulle brinna – stod rökelsealtaret i det heliga, framför förlåten (dvs draperiet mellan det heliga och det allra heligaste) till det allra heligaste. Elden på rökelsealtaret fick aldrig slockna: Guds hus ska kallas “ett bönehus för alla folk”, sa Jesus. Bönen får inte tystna i våra egna liv eller i församlingen. Genom bönen har vi gemenskap med Gud.
Rökelsealtaret
Rökelsealtaret var gjort av akacieträ och var överdraget med guld. Träet symboliserade Jesus som människa och guldet symboliserade att Jesus är Gud – han är Medlaren mellan Gud och människa (Joh 1:18, Joh 20:28). Allt i tabernaklet pekar på Sonen – Jesus Kristus/Messias och Guds frälsningsplan. I det heliga fanns också guldljusstaken och bordet med de tolv skådebröden, som är Anden och Ordet, uppenbarat i Jesus Kristus och som uppenbarar honom.
ELDEN var densamma på brännoffersaltaret som på rökelsealtaret och den tändes av Gud själv. Ingen främmande eld fick användas. Det var och är strängt förbjudet att tillbe eller hålla gudstjänst på österländskt vis eller som hednafolkens religioner (5 Mos 12:3-4, 30-32). Vi ska tillbe Fadern i Ande och sanning, sa Jesus. Bönen ska alltså ske i enlighet med Guds ord och Guds vilja i den helige Ande. Det är vad det innebär för oss “att be i Jesu namn”. Jesu böner och förböner var alltid fullkomliga och bildligt talat, som en väldoftande rökelse inför Fadern.
Runt altaret var en guldrand och den talar om kunglighet. Jesus är vår store kunglige ÖVERSTEPRÄST för evigt, “som Melkisedek”, som var både kung och präst i Salem (Jerusalem) (Hebr 6-7).
Kung David bad i Psalm 141:
Ps 141:2 Låt min bön gälla inför dig som ett rökoffer [qetoreth = rökelse, parfym], mina lyfta händer som ett aftonoffer.
Hebr 13:15 Låt oss därför genom honom alltid frambära lovets offer till Gud, en frukt från läppar som prisar hans namn.
När Jesus dog på Golgata, revs förlåten bokstavligt uppifrån och ned i templet i Jerusalem, alltså på ett övernaturligt sätt. Förlåten (draperiet) var en symbol på Kristi kropp som utgavs för oss (Hebr 10:20). Genom att Jesus bar våra synder på korset och tog syndens straff i vårat ställe, öppnades genom honom vägen in till nådastolen [förebild: tabernaklets ark med locket som kallas nådastol] i det allra heligaste, vilket var en symbol på Guds tron i himlen. Därför kan alla som tror och tillhör Jesus, “frimodigt komma inför nådens tron” i bön “in i det allra heligaste” eftersom vägen är öppen i och genom Jesus (Hebr 4:16) till Guds tron.
RÖKELSEN skulle vara sammansatt på ett mycket speciellt sätt av prästerna i GT. Innehållet var av fyra ingredienser, kostsamma och väldoftande kryddor: stakte (myrradropp), sjönagel, galban och rent rökelseharts. Ingredienserna kan vi se i de böner som vi kan läsa i Bibeln. De är bekännelse och förkrosselse, bön för speciella behov och förbön, tacksamhet (tacksägelse) och tillbedjan (lovprisning).
Rökelsealtaret hade fyra horn åt de fyra väderstrecken. Det symboliserar kraft [horn] för alla [fyra väderstreck]. I Jesu ställföreträdande död finns rättfärdiggörelse och KRAFT till en fullkomlig frälsning för ALLA människor på jorden.
Rökelsen och rökelsealtaret hörde till den gammaltestamentliga prästtjänsten där allt är FÖREBILDER och SYMBOLER på det som skulle komma i det NYA FÖRBUNDET. Om man ska använda rökelse och svänga rökelsekar i kyrkan är det alltså en LEK med det HELIGA om man inte gör exakt som lagen föreskriver. MEN eftersom JESUS HAR UPPFYLLT ALLT och infört en NY GUDSTJÄNSTORDNING genom TRON gäller inte längre den gamla ordningen. Den var SKUGGOR av det som skulle komma.
LÄS Hebreerbrevet kapitel 8-10!
Hebr 8:1 Detta är en huvudpunkt i vad vi säger: Vi har en sådan överstepräst som sitter på högra sidan om Majestätets tron i himlen 2 och som tjänar i helgedomen, det sanna tabernaklet som Herren själv har rest och inte någon människa.
Hebr 8:13 När han talar om ett nytt förbund, har han därmed förklarat att det förra är föråldrat (gamla förbundets ordning, i GT). Men det som blir gammalt och föråldrat är nära att försvinna.
Hebr 9:11 Men nu har Kristus kommit som överstepräst för det goda som vi äger. Genom det större och fullkomligare tabernakel som inte är gjort med händer, det vill säga som inte tillhör den här skapelsen, 12 gick han en gång för alla in i det allra heligaste, inte med bockars och kalvars blod utan med sitt eget blod, och vann en evig återlösning (den gamla var tillfällig och måste ständigt upprepas).
Hebr 10:1 Lagen innehåller endast en skugga av det goda som kommer och inte tingen i deras verkliga gestalt. Därför kan lagen aldrig genom samma offer som ständigt år efter år frambärs, fullkomna dem som träder fram.
Antingen eller..
Därför: om man SVÄNGER RÖKELSEKAR i kyrkan, kan man lika gärna ÅTERINFÖRA DJUROFFER i kyrkan!!! Om man håller sig till lagen och det gamla förbundet, gäller det att hålla HELA lagen och ALLA FÖRESKRIFTER. De gammaltestamentliga sakerna (“möblerna”) som till exempel rökelsen, är inga leksaker och inte heller något man konstruerar hur som helst! Om man svingar rökelse för eget nöje och egen tillfredsställelse? Ännu värre! Då riskerar man att dra Guds dom över sig – i GT ledde sådant till dödsstraff (2 Mos 30:37-38).
Om man däremot håller sig till NÅDEN i det nya förbundet, som vilar på att JESUS har uppfyllt lagens alla krav – kan man omöjligt gå tillbaka till lagen och den gammaltestamentliga ordningen med dess förebilder. Om man blandar nåd med lag, kommer man att falla ur nåden. Att blanda lag och nåd är detsamma som att förkasta nåden, eftersom man då LÄGGER TILL NÅGOT som inte hör hemma i det Nya Förbundet och till det som JESUS redan har FULLBORDAT.
Gal 5:1 Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte på nytt tvingas in under slavoket. 2 Se, jag Paulus säger er att om ni låter omskära er, kommer Kristus inte att vara till någon hjälp för er. 3 Jag försäkrar er än en gång: var och en som låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen. 4 Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden. 5 Vi däremot väntar i Anden genom tron på den rättfärdighet som är vårt hopp.
Varför lockas människan tillbaka till dessa yttre former och ting? Det förklarar Paulus när han går igenom förhållandet mellan lag och nåd, kött och Ande, i Romarbrevet. Det är människans ständiga försök och strävan att göra sig själv andlig och rättfärdiga sig genom gärningar, precis som när Adam och Eva klädde sig i fikonlöv. Men som pastor Anton Bosch sa: “Löven vissnade och föll av. Det var ingen bra lösning”.
Gud gav ett bättre (tillfälligt) alternativ, att klä dem i djurskinn. Men det krävde att ett oskyldigt djur måste offras, alltså på grund av människans synd. Djuroffer följde sedan genom hela den gammaltestamentliga gudstjänstordningen som förebilder på JESUS, Guds son, som offrade sig själv för oss EN gång för alla.
Varken djuroffer eller rökelsekar har någon plats i det Nya förbundet i Jesus Kristus!
Man lär inte känna Jesus genom tekniker, bönemetoder eller sakramenten. Inte heller genom (rökelse)dofter, ritualer eller upplevelser som enbart handlar om känslor. Man lär känna Jesus genom hjärtats tro, genom bön och genom bibelläsning och i gemenskap med andra troende.
Läs hela Ohlins fundering 12/10-2011 >>
/Elvor Ohlin
Göteborg